”Sara, du behöver vara snäll mot dig själv.” Jag kommer aldrig glömma första gången min bästavän sa den meningen. Nog hade jag hört tidigare att jag kunde vara hård mot mig själv, men jag vilade i att det berodde på mina ambitioner och mål i livet. Det jag inte kunde se där och då var att visst är det fint att ha mål och ambitioner för oss själva, men det är verkligen inte allt.

Men låt oss vara ärliga. Vi lever i en värld som hyllar mål och ambitioner, ju mer du presterar på en dag, desto duktigare är du. Vi kvinnor ska vara så mkt på en och samma gång, vi ska ha en karriär, en god ekonomi, se ”bra” ut, ha en hälsosam livsstil, ha goda relationer, förhållande, resa iväg på magiska resor osv osv. och under ett dygn ska vi maxa allt genom att trycka in allt vad livet innebär under dessa 24 h.

Sedan om det inte är illa nog, så uppmuntrar vi kvinnor varandra till den här hetsen. Det är exakt samma hets och belöningsmetodik som när vi var små flickor. Vi fick beröm och blev sedda när vi gjorde något bra, fick bra betyg, gjorde bra ifrån oss hemma osv osv. DUKTIG FLICKA!! Det som är så otroligt farligt med detta är att en person kan bygga upp sin persona och identitet på hur bra hen gör ifrån sig, istället för att bygga sin person ifrån vem hen egentligen är. Jag kallar det för Duktiga flickan-syndromet.

Nästa steg av problematik av syndromet är att personer som lärt sig att hitta sitt egenvärde i sina prestationer, gör detsamma med sin omgivning. Vi uppmuntrar varandra när vi är duktiga. ”Åh vad duktig du är!” eller ”Vad duktig du är som tränar”.

Hur många gånger har ni hört den? Blir ni inte provocerad? Varför är jag duktig som tränar? När jag egentligen gör det av kärlek och välvilja till min kropp och mitt psyke. Jag gör det inte för att vara duktig, jag gör det för att jag vill ta hand om mig själv och ta hand om den här fysiska kostymen till kropp. Inte för att vara duktig, för vem är det jag är duktig för? Dig? Nej tack! Du kan gå och ”vara duktig” för dig själv om du vill, jag har inte det behovet.

Den störta anledningen till varför vi, dvs samhället inte mår bra är för att vi har tappat kontakten med oss själva. Vi vet inte hur vi ska älska oss själva.  Och istället för vara i kärlek och agera i  kärleken har vi hamnat i ett ändlöst ekorrhjul där prestationer mäts i karriär, bostadsrätter, vilket område du bor i (Sthlm är bajsnödigt like that), vilken märkesväska du köpte senast, eller vilken bil du rullar i. Jag var själv där för några år sedan, fast jag i flera år försökte back-to-back att var snäll med mig själv. Till slut kom jag till en punkt där jag insåg att jag behövde göra en drastiska åtgärd. Och det gjorde jag. Att leva ett liv baserat på prestationer, ändlösa mål är inte ett värdig liv för mig. Det skulle vara en tidsfråga innan jag går i väggen.

Att agera i kärlek mot dig själv är en enorm skillnad. Jag fick riva ner murar och väggar jag byggt för att komma närmare mig själv. Murar och väggar som jag tidigare byggt för att skydda mig. Nu fick jag lära mig att bli mjuk, att prata med mig själv med vördnad, med kärlek och omtanke. Jag fick lära mig att släppa alla borden, vilket innebar att jag fick lära mig att lyssna på mig själv på ett sätt som jag aldrig har upplevt innan. Den där rösten är inte som ditt ego, ditt ego kan hetsa till mkt men din själ har en subtil röst. Med hjälp av meditation, fantastiska vänner, lärare och spirituella coacher skalade jag av lager för lager. Och jag fortsätter och skala av. För vad är mer värdefullt än att leva ett liv fylld av kärlek?

Förr, när jag tränade för att jag ville se ut på ett visst sätt, satte jag upp mål på hur många dagar i veckan jag skulle träna. När jag inte höll det, piskade jag mig själv med hur kass jag var.

När jag började träna för att jag genuint vill ta hand om min kropp, har antalet gånger i veckan inte spelat någon roll. Jag lyssnar på kroppen, jag pratar med henne, om hon känner sig tung och trött en dag så är det viktigare att hon får vila ut. Vi får se hur det känns imorgon. Känns det inte rätt då, då vilar vi en dag till. Jag är inte fysiskt aktiv för att jag ska se ut på ett visst sätt, jag tränar endast för att det får mig att må bra och stärka kroppen så hon pallar med det här livet och allt jag vill göra. Bi-produkten av hur jag lever idag har däremot bidragit till att jag är i mitt livs bästa form, och jag fyller 35 i november. Men det är av många aspekter.

En av dem viktigaste aspekterna är att jag är inte det minsta intresserad i hur andra lever sina liv. Mitt fokus är att jag ska vara så snäll och ärlig jag kan mot mig själv, det mynnar ut i allt jag gör. Även när jag hjälper och coachar andra i att få kontakt med sig själva och deras spirituella resa. Som lärare, är det av högsta vikt att alltid practice what I preach och vara autentiskt i alla lägen.

Vad andra tycker om mig, är verkligen inte min ensak. Jag vill endast bry mig om hur jag förhåller mig till mig själv och låter det ljuset vara min ledstjärna i allt jag gör. Längre fram vill jag dela med mig mer i detalj om alla dessa radikala förändringar, men just nu befinner jag mig i ett av mitt livs störta transformationsfaser och med respekt för det har jag valt att avvaktat med att offentliggöra hela storyn.

Vad tycker ni om duktiga flickan-syndromet? Något ni har egen erfarenheter av? Hur handskas ni med samhällets alla måsten? Hur gör ni för att vara snälla med er själva? Speciellt dem dagarna det är lättast att vara hård? Som vanligt, inget gör mig gladare än att läsa era kommentarer och erfarenheter. Jag lär mig så mkt genom er och vill fortsätta kultivera en plattform där var och en kan hitta redskap till att komma närmare sin egna kärna. Jag hoppas att ni har en rofylld söndag, fylld med kärlek till er själva. Ge dig själv en stor kram från mig och kom ihåg att vara snäll mot dig själv.

Jumpsuit, Bitte Kai Rand. Sneakers, Nike via Zalando. Solglasögon, Le Spec. Väska, Commes Des Garcon, Klocka, Kronaby.

Om det fanns ett plagg som ärsynonymt med mig, så måste det vara jumpsuits. Jag har en förkärlek till Bitte Kai Rands jumpsuits sedan några år tillbaka när jag först upptäckte märket. Det var en svart jumpsuit med guldiga ränder! Jag bar den under en modeveckan i Sthlm, som senare pyntade bland annat W Magazine, jättekul!

Till en början älskar jag pilotmodet, då talar vi vintage såklart. Allt från pilotglasögon, jackor med härliga fluffiga kragar och varför inte bootsen dem bar? Det var en helt annan tid till skillnad från idag när piloter glider runt i kostymer.

Och när jag såg att Bitte Kai Rand hade släppt en vit pilotjumpsuit blev jag så stissig att jag inte visste riktigt vad jag skulle ta mig till. Jag älskar att passformen är luftig, tyget andas men är inte genomskinligt så man ser några delicates. Vissa plagg kan vara enkla men samtidig grand i sig själva, det är vad denna jumpsuiten är för mig. Därför valde jag att para ihop med med mina Nike Vapormax, min absoluta favorit pappersplatspåse från Commes Des Garcon, toppat med en del julsmycken á la jag-var-troligen-en-julgran-i-mitt-liv och slimma cognacfärgade solglasögon från Le Spec.

Vad är ditt second skin? Har ni ett plagg som ni känner extrastarkt för? Dela med er nedan!

Den första personen jag började tänka på när mynt halsbanden började poppa up överallt var min mormor. Jag fick tyvärr inte umgås med henne så mycket som jag önskar, vi bodde i olika världsdelar.

Något jag minns är hennes smycken, hon hade lager av halsband som hon alltid bar. Några av dem var klassiska persiska mynt halsband, ett smycke som går flera hundra år tillbaka.

Det är omöjligt att prata om myntsmycken och inte nämna persiska folkdräkter. Dem smyckade inte bara halsbanden med mynt, men även på folkdräkter och huvudbonader. Guldmyntet har en lång historia i vår kultur från när vi dukar upp för persiskt nyår (norouz), men även en rit i persiska bröllop som är lika förekommande nu som då. För att inte gör a detta till ytterligare avhandling (hahaha) håller jag mig kort om guldmyntets historia i persisk kultur.

Hamsa halsband, SysterP. Mynthalsband, Only (liknande här). Klocka, Kronaby.

Jag får ofta frågor kring mitt hamsahalsband, handen i den kortaste kedjan som tillverkas av svenska märket SysterP. Det är en favorit som jag alltid bär, har tom varit inne på att tatuera in symbolen. Mina smycken är amuletter, precis som mina tatueringar bär dem ett eget budskap och mening.

Precis som mynthalsbanden, även om det inte är min mormors gamla halsband så påminner det mig om henne, om hennes egenskaper, hennes liv, vilken stark och modig kvinna hon var, som aldrig satt hemma trots efter att hon hade fyllt 80 för hon hade annat kul för sig.

Forskning visar att upp till två tredjedelar av människor upplever utmaningar i sina liv pga. psykisk ohälsa, med stress som den störta bidragande faktorn. Öka din medvetenhet och skapa strategier som boostar ditt välmående.   

Jag hade sagt upp mig från mitt jobb, framför mig väntade två veckor av semester innan jag skulle hoppa på nästa anställning. Många månader av stress, oro och ångest hade lagrats under en lång tid, medan jag tuffade på som vanligt. Rakt in i väggen. När jag äntligen fick gå på semester slog det mig att tröttheten var en utmattning. Kroppen var tung, hjärnan hade checkat ut, jag kunde och ville inte ta in mer information. Jag ville bara isolera mig i min fristad. Halvvägs in i andra veckan av min semester började jag känna mig lite mer som människa.

Inte nog med att jag insåg att jag hade tuffat på med ett bagage av negativ energi, jag såg tydligt hur svårt det var att acceptera utmattningen. Kroppen var tömd. Den hade ingen ork, men egot tjattrade på som vanligt. Efter några promenader av självrannsakan beslöt jag mig att jag fick inte behandla mig själv så dåligt. Min hälsa är ovärderlig för mig, och det är ingen annans ansvar än min att se till att jag tar hand om mig och är snäll med mig själv.

Med hjälp av dessa enkla tips har jag förminskat mina stressnivåer:

Morgonstund.

Om du inte har en morgonrutin, nu är det dags! En morgonrutin är en ritual som du utgör för dig själv som främjar ditt mående. Det var ett tyst lugnt stund när du dricker ditt morgon-kaffe/te. Att du sitter med dig själv i tystnad när du vaknar upp istället för att sträcka dig efter telefonen. Ge dig själv fjärilskramar. Det kan vara en hudvårdsrutin, där du dedikerar den stunden till att vara närvarande i stunden istället för att tänka på dagens agenda, vem du ska maila, eller vilka ärenden du ska hinna med efter jobbet. Oavsett

Promenera.

Det finns två saker som är grundläggande för mitt mående. Min morgonrutin, och mina promenader. För mig är det terapi. Att promenera är jordande, precis som fysisk träning och hjälper oss landa i kroppen istället för att vara uppe i huvudet. Att promenera sätter energin i rörelse, vilket hjälper dig att processa känslor och tankar på ett helt annat sätt. Jag tycker om att lyssna podcast medan jag är ute och går, jag får ofta nya insikter tillgång till nya perspektiv. Här hittar ni några av mina favoriter.

Kläder.

Min klädfilosofi är enkel, jag bär det som gör mig glad. Därför ser ni mig sällan bära svart (jag var bosatt i svarta kläder en gång i tiden). Vi alla vet att vi påverkas av färger, genom att aktivt välja kläder som får dig att må bra lägger du en helt annan grund när du klär på dig på morgonen. Du utgår ifrån en intention som är fokuserad på att hitta vad som ger dig glädje, vilket skapar ringar på vattnet. Din hjärna kommer leta, hitta, skapa nya lösningar till att du ska må bättre genom denna enkla intention.

Sov.

Är du lagd som mig kan det här vara en utmaning. Ligga stilla? Sova? Fomo? Jag tar gärna sovmorgon när det är kallt ute, men så fort solen skiner vill jag ta på mig skorna och lämna hemmet. Men oavsett vad jag eller någon annan vill, är sömn det mest effektiva sättet att återställa kroppen. Observera hur många timmar sömn din kropp behöver och respektera kroppens behov, vi gör oss själva en björntjänst när vi sover lite istället för att ge kroppen dem rätta förutsättningarna för att kunna jonglera allt vad livet innebär.

Kaftan, Grounded Factory. Väska, Pieces via Zalando. Klocka, Kronaby. Earrings, Ivyrevel via Zalando. Solglasögon. Weekday.

Prata.

Prata med någon. En familjemedlem, vän eller professionell. Vi alla behöver lätta på våra hjärtan mellan varven, det är sunt att ventilera, reflektera och få andra insikter till våra låsta tankar. Många gånger har vi tänkt en tanke för många gånger att vi inte hittar ut, tanken blir större och tillslut kanske tom en verklighet. Genom att prata med en nära person eller professionell kan vi få andra perspektiv, eller perspektiv genom att du hör dig själv tala. Har ni vart med om det?

Var snälla med er själva. På samma sätt som du skulle rå om någon som betyder mycket för dig själv, rå om dig. Lyssna på din kropp, känns den lätt eller tung? Var tillåtande, döm inte dig själv för att du är trött eller utmattad. Du är inte en robot som ska ständigt prestera, växla ner istället och dedikera den här sommaren till att göra det som känns bäst för dig.